Knäledsartros

I knäleden möts överben och underben. Benändarna är täckta med brosk som gör att de lätt kan glida mot varandra. Vid artros blir brosket ojämnt. Då känns det som om knät hakar upp sig och det kan knäppa och knaka. Risken för att du får ont ökar och området kring knät kan kännas svullet och varmt.

Många olika orsaker samverkar och ökar risken att få artros. Gemensamt för dem är att de på något sätt påverkar hur leden belastas. Risken för knäledsartros ökar om du har nedsatt muskelfunktion i benen, har skadat knät eller är överviktig.

Även ärftliga faktorer spelar roll. Det finns därför en ökad risk att få sjukdomen om någon närstående släkting har artros.

Artros utvecklas ofta långsamt under många år. Den kommer vanligen efter 40 års ålder, men är vanligare ju äldre man blir. Det är egentligen inte åldern som spelar roll, utan hur lång tid du varit utsatt för de olika riskfaktorerna. Det är bra, för många riskfaktorer går att påverka. Alla som har broskförändringar har inte artrossymtom och graden av besvär varierar över tiden.

Symtom
Det vanligaste första besväret vid knäledsartros är att du känner dig stel och svullen, och får ont i knät när du går. Ofta kommer besvären utan att något särskilt har hänt. Ibland kan besvären komma ganska plötsligt, kanske i samband med att du trampat snett, eller vid en skada som i vanliga fall inte hade gett några besvär. Ibland bildas lite för mycket ledvätska, vilket gör att knät kan bli svullet och ömt, delvis beroende på inflammation i ledkapseln. Det är mycket vanligt att de första symtomen på knäledsartros kommer innan artrosen syns på röntgen.

Om du får kraftigare artros kan du också få värk i knät när du sitter stilla, eller under natten när du ska sova.

Du kan bli något hjulbent om brosket mellan lårben och skenben blir tunnare på knäledens insida. Då ökar belastningen ännu mer på insidan och det kan leda till ökande besvär.

När och var ska jag söka vård?
Kontakta en fysioterapeut eller vårdcentral om något av följande stämmer på dig:

Du är osäker på om du har artros.
Du har värk i knät som inte går över.
Du kan vänta tills det blir vardag om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Vad kan jag göra själv?
Träning minskar smärtan
Grunden för behandling vid knäledsartros är att informera sig om sjukdomen, träna benen och balansera vikten. En fysiskt aktiv livsstil och fysioterapi minskar artrossmärtan. Det är också viktigt att tänka på att du kan behöva ändra och anpassa ditt sätt att arbeta och sköta vardagssysslorna.

Du kan gå i artrosskola
Du behöver ofta få hjälp av en fysioterapeut för att få information och kunskap om hur du ska hantera din artros. Du kan behöva kontakta en så kallad artrosskola. Om det inte finns en sådan på orten där du bor kan du få hjälp via webbaserad artrosskola som du kan hitta på nätet. I artrosskolan får du lära dig om artros och om hur du bäst sköter ditt knä. Artrosskolor drivs vanligen av fysioterapeuter. Din lokala vårdcentral kan hänvisa dig till din närmaste artroskola.

Starka benmuskler avlastar knät
Lämplig motion och styrketräning av benmusklerna minskar smärtan från knät. När du börjar träna kan det ibland göra mer ont, men efter några månader brukar smärtan minska. Det är inte skadligt för ledbrosket i knät att röra på sig, även om smärtorna tillfälligt ökar. En käpp kan avlasta leden. En fysioterapeut eller läkare ger råd om vad som är den bästa träningen. Du kan också få träning genom en artrosskola.

Du kan klara vardagslivet bättre och kanske inte behöver opereras om du tränar regelbundet, minskar övervikt, använder avlastande hjälpmedel och tar smärtstillande läkemedel emellanåt. Det är också bra att undvika tunga arbetsmoment.

Du kan låna hjälpmedel
Om du är stel och har svårt att röra på dig kan det hjälpa att använda en käpp, toalettförhöjning och extra handtag på badrumsväggen. Hos distriktssköterskan kan du få råd om vart du kan vända dig för att få hjälpmedel. Vissa hjälpmedel kan du låna eller hyra.

Läkemedel dämpar smärta och inflammation
Du kan behöva ta smärtstillande läkemedel eftersom det är vanligt att ha ont vid knäledsartros. Det finns många olika typer av läkemedel.

Inflammationen i ledkapseln omkring knäleden kan ofta behandlas med smärtstillande inflammationshämmande läkemedel, så kallade NSAID. Exempel på sådana läkemedel är de som innehåller ibuprofen, till exempel Ipren och Brufen. Ett annat exempel är naproxen som finns i till exempel Naproxen eller Pronaxen.

Om du är över 75 år, har någon hjärt-kärlsjukdom eller tidigare har haft magsår ska du använda paracetamol istället för NSAID.

En kortisonspruta i knäleden kan ibland ge tillfällig lindring.

Behandling
Lindriga eller måttliga besvär av artros i knäleden och i andra leder behandlas bäst på din vårdcentral med hjälp av en fysioterapeut.

Besvär som är så svåra att en operation kan vara lämplig kräver ytterligare undersökningar hos ortopedläkare på ett sjukhus eller en specialistmottagning. Du kan behöva träffa en allmänläkare för att få en bedömning.

Operation ger ny vinkel i knät
Om du är under 60 år, har lättare artros och är hjulbent görs ibland en operation som gör att belastningen på den inre delen av knät minskar. Med denna operationsmetod, som kallas osteotomi, vinkeloperation, tar ortopeden bort en kil av benet för att knät ska fungera i normal vinkel igen. Det sätts inte in något konstgjort material i knät. Operationen fungerar vanligen bra men rehabiliteringsperioden tar några månader. Smärtan minskar gradvis och rörligheten i knäleden är kvar. Du kan vanligtvis räkna med att operationen hjälper i tio år.

Efter en operation med osteotomi kan det ibland ändå bli nödvändigt med en protesoperation. Då sätts en ny konstgjord led in i knät.

Du kan behöva en ny knäled
Den vanligaste operationen vid knäledsartros är att sätta in nya leddelar, en så kallad knäledsprotes. Protesen är gjord av plast och metall som fästs i överben och underben med cement. Syftet med en ny knäled är att du ska kunna röra leden lättare, slippa smärtan och därmed få ett bra vardagsliv. En ny knäled är inte en vanlig led. Det går inte att idrotta hårt eller lägga stor belastning på leden. Du får också vara beredd på att det krävs fysioterapi för att bygga upp styrkan i benet efter operationen.

De flesta som får en ny knäled upplever att smärtan försvinner och att det blir lättare att röra sig. Läkningen tar upp till ett år, men förbättringen brukar märkas redan efter några veckor. En knäledsprotes håller vanligtvis i minst 15 till 20 år. I enstaka fall kan den konstgjorda leden slitas ut, och behöva bytas ut genom en ny operation.

Vad händer om du inte får behandling?
Sjukdomen och smärtorna innebär ibland att du får en sämre livskvalitet, eftersom det är svårt att gå. Du kan också ha svårt att sova på natten på grund av smärtorna.

Det är möjligt att operera knäledsartros också efter många års besvär. Det gäller att känna efter noga, samla information och tillsammans med läkaren fundera över vilken behandling som passar dig bäst i den livssituation du befinner dig i. Det är alltid ofarligt att först försöka med behandling som du kan göra själv. Det kan aldrig försämra resultatet av en ledprotesoperation. Tvärtom visar studier att träning före operationen ger en snabbare rehabilitering.

Att ha knäledsartros kan innebära en något ökad risk för diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar. Det beror förmodligen på att många som har sjukdomen rör sig mindre, och att många är överviktiga.

Vad händer i kroppen?
Knäledsartros innebär att ledbrosket i delar av knäleden har minskat eller försvunnit.
Kroppens leder är till för att du ska kunna röra dig. I alla leder möts minst två ben. I knät möts lårbenets nedre del och skenbenets övre del. De delar av benen som möts i en led har brosk på ytan. Brosket är ett levande material som har en mycket jämn yta och mycket lågt glidmotstånd, lägre än is. I leden finns ledvätska som minskar friktionen och som gör att benändarna kan glida ännu bättre mot varandra.

Vid artros förändras brosket gradvis till att bli ojämnt och gropigt. Ledbrosk minskar och försvinner. Benändarna kan komma i kontakt med varandra och det känns som knät hakar upp sig. Samtidigt knäpper och knakar det ibland och risken för att du får ont ökar. Ibland känns området kring knät svullet och varmt.

Det är oftast i den inre delen av leden som man får artros. Den yttre delen av knät klarar sig oftast bättre. Det är vanligt att ledkapseln som omger leden blir inflammerad, och knäleden kan bli svullen och vätskefylld.

Ökad risk efter benbrott och skador
Knäledsartros är en sjukdom som utvecklas långsamt, ofta under många år. Orsaken hos den enskilda personen är ibland okänd, men kan ofta bero på kända riskfaktorer. Gemensamt för dem är att de på något sätt mekaniskt påverkar belastningen i leden. Risken ökar om man råkat ut för en meniskskada eller en korsbandsskada i unga år, och efter benbrott som gett snedbelastning i knät. Risken för att få knäledsartros ökar om man är överviktig, har dålig muskelfunktion, eller utövar idrott på elitnivå där knäna belastas särskilt mycket. Artros är kopplad till vissa arbetsmoment som överbelastar knät. Det finns också en viss ärftlighet. Det är vanligare att man får sjukdom om någon närstående släkting har artros.

Förhållandet mellan vikten och muskelfunktionen är viktigare än den exakta vikten. En person som väger mycket men har god muskelfunktion kan ha lägre risk att få artros jämfört med en person som väger mindre, men har sämre muskelfunktion. Ju mer man väger, ju starkare måste man vara för att bära upp sin vikt bättre. Tidigare fanns det teorier om att man blev överviktig av artros. Senare forskning har visat att det är tvärtom, att om man har övervikt när man är ung är risken större att man får artros när man blir äldre.

Även om du har artros är det inte självklart att du måste bli sämre. Börjar du påverka den riskfaktor som kan tänkas ha störst betydelse hos dig finns möjligheten till förbättring. Det finns inte idag något läkemedel som bromsar sjukdomen. Den som bäst behandlar din artros är du själv.

Vanligare bland äldre
Knäledsartros är ovanligt före 50 års ålder och blir vanligare ju äldre man är. Om man tillhör en riskgrupp, det vill säga är kraftigt överviktig, tidigare har haft en svår knäskada eller har någon nära släkting med sjukdomen finns det en ökad risk att få knäledsartros från 40-årsåldern. Egentligen är det inte åldern som spelar roll, utan hur lång tid man varit utsatt för de olika riskfaktorerna.

Meniskskada

Meniskerna sitter i knät. De skyddar knät och gör det stabilare. Meniskerna kan skadas om du till exempel vrider knät kraftigt. Ofta läker skadan av sig själv, men ibland behövs behandling.

Meniskerna är två skivor av brosk som sitter i knäskålen. De hjälper till att jämna ut belastningen i knäleden.

Meniskerna består av brosk och sitter på var sin sida av knäskålen. Meniskerna fungerar som stötdämpare i knäleden. De gör knät stabilare när du går, springer och hoppar.

När knät vrids om kraftigt kan meniskerna skadas. Oftast är det en av meniskerna på insidan av knät som skadas. Den typen av olycka kan till exempel hända när du tränar eller idrottar. Då kan den skadade menisken komma i kläm och knät låsa sig. Man kan ibland samtidigt få en korsbandsskada.

Blir skörare med åren

Brosket och meniskerna blir skörare med åldern. Efter fyrtioårsåldern ökar risken att skada meniskerna även i samband med mindre olyckor, som när du till exempel råkar trampa snett. Förändringarna i menisken liknar de vid artros i knäleden, och beror på att brosket blvit skörare.

Du får olika behandling beroende på vilken typ av meniskskada du har fått.

Symtom

Det här är symtom på att du har skadat menisken:

Knät låser sig, alltså fastnar i ett läge som inte går att ändra.
Knät gör ont när du sitter på huk eller vrider det.
Knät svullnar.

När och var ska jag söka vård?

Många meniskskador läker av sig själv utan att man behöver söka vård.

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har en meniskskada och besvären inte minskar under de närmaste dagarna. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Om det är bråttom

Sök vård på en vårdcentral eller en jouröppen mottagning inom något dygn om du har skadat dig och får ett eller flera av följande symtom:

Knät låser sig och går inte att röra ur sitt läge.
Knät svullnar upp.
Du kan inte stödja på knät.
Du har svårt att sträcka ut knät.

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Behandling

Eftersom många meniskskador läker av sig själv kan man få vänta ett par veckor för att se om besvären försvinner om läkaren misstänker att du fått en skada på menisken.

Fysioterapi eller operation

Behandlingen består nästan alltid av fysioterapi, eller sjukgymnastik som det också kallas. Det gäller även om skadan har uppkommit i samband med en olycka. En del behöva operera meniskerna för att bli bra, speciellt vid större olyckor eller om knät har låst sig.

Även om du behöver opereras kommer du att behöva fysioterapi efteråt för att återhämta dig och förebygga att du skadar dig på nytt.

Vad kan jag göra själv?

Efter en skada eller operation är det lätt att tappa både styrka och balans i knät. Därför är det viktigt att börja träna upp rörligheten i knät. Det gäller framför allt förmågan att sträcka ut knät och att träna benmusklerna för att avlasta knät.

Inte skadligt att träna även om man har ont

Det är inte skadligt att träna måttligt, även om smärtorna tillfälligt ökar. Däremot ska du undvika hastiga rörelser och tunga arbetsmoment.

Det ska inte göra mer ont dag för dag, utan värken ska helst minska till dagen efter träningen.

Prata med din läkare eller fysioterapeut om du skulle bli sämre i knät när du börjar träna.

Löparknä 

När du får så kallat löparknä har senan längs utsidan av knät blivit överbelastad. Det gör ont och det kan ibland ta lång tid innan du blir bra.

Du kan få löparknä om du börjar träna mer än vad kroppen är van vid. Det är vanligast att råka ut för löparknä om du löptränar mycket.

Symtom
Det är vanligt att det gör ont på utsidan av knät när du har löparknä. Smärtan kan vara skärande. Den kommer under träningspasset och ökar efter hand. Besvären kan försvinna om du vilar några dagar innan nästa träningspass.

Hur kan jag förebygga?
Löpning i nerförsbackar och på sluttande underlag ökar risken för löparknä. Cykelträning och längdskidåkning kan också ge sådana besvär. När du åker längdskidor är det fristilsåkningen som kan ge besvär.

Vad kan jag göra själv?
Du blir vanligtvis bra från löparknä om du vilar några dagar och sedan tränar med mindre belastning, kortare tid eller lägre intensitet än tidigare. Du kan behöva byta till en träningsform som inte belastar senan så mycket. Oftast behövs det inga läkemedel, men om du har mycket ont kan du ta receptfria smärtstillande läkemedel.

Besvären kan gå över fortare om du stretchar och får behandling hos en fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor.

Värm gärna upp innan med en promenad innan du stretchar. Det är benet bakom som stretchas för att tänja låret ner mot knät. Du stödjer med det andra benet.

När och var ska jag söka vård?
Kontakta en vårdcentral om du har besvär som inte går över. Du kan också vända dig till en fysioterapeut, kiropraktor eller naprapat.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Behandling
Det kan ibland lindra att få en kortisonspruta där det gör ont om du har svåra besvär. Ibland kan senan behöva förlängas genom en operation.

Vatten i knät

I knäleden finns det ledvätska som gör det lättare för dig att röra knät. När du har fått så kallat vatten i knät har mängden ledvätska ökat. Det är alltså egentligen inte vatten i knät.

En vanlig orsak till besvären är att knät är överansträngt, till exempel genom träning. Vatten i knät kan också bero på sjukdomar i knät, till exempel artros.

Oftast går besvären över om du undviker de fysiska aktiviteter som har utlöst dem.

Symtom
Det är vanligt att få ett eller flera av dessa symtom:

Knät blir svullet.
Knät gör ont, både när du rör på det och när du känner på det.
Huden vid knät är varm, och ibland lite röd.
Det är svårare att röra på knät.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta en vårdcentral om besvären inte går över inom några dagar.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

När det är bråttom
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du förutom besvären ovan också får ett eller flera av dessa besvär:

Det blir plötsligt svårt att stödja på benet.
Knät blir mycket varmt och rött.
Du får feber samtidigt som knät svullnar.
Om det inte är öppet, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Undersökning och behandling
Du kan behöva bli undersökt av läkare för att ta reda på orsaken till svullnaden

Har du överansträngt knät får du råd om vilka aktiviteter du bör undvika. Du kan få råd om övningar för att behålla rörligheten och styrkan i knät. Är besvären långvariga eller återkommande kan du behöva fysioterapi.

Har du mycket besvär kan du få läkemedel för att lindra besvären.

Ibland kan läkaren behöva ta prov från ledvätskan med en nål. Då får du först lokalbedövning.

Knäskålen ur led

Knäskålen kan glida ur led om du får ett kraftigt slag mot knät eller om du vrider knät hastigt. Det gör mycket ont. De flesta blir bra efteråt, men läkningen kan ta några månader. Du kan behöva fysioterapi för att träna upp rörligheten och musklerna kring knäleden efter skadan.

Knäskålen sitter i främre delen av knät och skyddar knäleden. Om knäskålen glider ur led går den antingen tillbaka av sig själv, eller så kan den behöva läggas tillrätta.
Skadan sker oftast hos barn och tonåringar, men det kan även hända vuxna. Om knäskålen har gått ur led en gång ökar risken för att det ska hända igen.

Ju yngre du är när det händer första gången, desto större är risken för att skadan upprepas. Läs mer om knäbesvär hos barn och ungdomar.

Hur märks det att knäskålen har gått ur led?

När knäskålen glider ur led kan du känna att den hamnar ur sitt läge. Samtidigt får du mycket ont. Har du varit med om samma skada tidigare brukar det inte göra lika ont som första gången.

Oftast glider knäskålen tillbaka till rätt läge direkt efter skadan. Antingen händer det av sig själv eller när du sträcker ut benet. Efteråt svullnar knät och du får svårt att stödja på benet.

Ibland låser sig benet i ett utsträckt läge, och går inte att böja. Då behöver du hjälp för att få knäskålen på plats.

När och var ska jag söka vård?
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har något av följande besvär:

knät har låst sig i ett läge
knät svullnar kraftigt efter skadan
det gör mycket ont i knät, oavsett om du håller benet stilla eller rör på det.
Om det inte går eller är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Behandling
Läkaren rättar till knäskålens läge om knäskålen inte har glidit tillbaka av sig själv. Du får smärtlindring innan.

När knäskålen är på plats brukar du få göra en undersökning med röntgen för att se att det inte har blivit skador på skelettet.

Stöd den första tiden
Du kan behöva ha en skena som stöd för knät under några veckor. Det är inte skadligt att stödja på benet, men du kommer att behöva använda kryckor under den första tiden.

En fysioterapeut kan visa dig hur du ska röra på benet. Du kan också få övningar som du kan göra för att öka din rörlighet och styrka.

Ibland behövs en operation
Du kan behöva opereras om din knäskål har gått ur led flera gånger tidigare, eller om risken att det ska hända igen är stor. Läkaren syr då ihop vävnaderna bredvid knäskålen så att de blir stramare.

Vad kan jag göra själv?
Först är knät svullet och det gör mycket ont. I väntan på att du får behandling är det bra om du kan ligga ner och stötta upp benet så att det kommer i ett högt läge. Håll dig stilla och undvik att stödja och röra på benet tills du har fått hjälp.

Att lägga på kylande förband kan ibland hjälpa mot svullnaden. Du kan ta smärtstillande läkemedel om det gör mycket ont.

Hur förebygger jag nya skador?
Efter att svullnaden har lagt sig är det bra att komma igång med styrketräning. Genom att göra övningar för att stärka musklerna kring knäleden kan den bli stabilare. Det förebygger risken för nya skador.

Ta hjälp av en fysioterapeut om du behöver.

Knäskålsbrott

Knäskålen är tålig för de flesta slag och stötar. Men den kan spricka eller gå sönder i flera bitar om du till exempel faller med böjda knän mot ett hårt underlag, eller om du är med om en bilolycka. Knäskålen brukar läka helt efter behandling om den inte är alltför skadad.

Det kan ta minst ett halvår innan du blir bra efter att ha brutit knäskålen. Det är vanligt under tiden att du känner dig öm i knäskålen när den trycker mot något, till exempel om du står på knä. Ömheten kan kännas i upp till ett par år efter skadan.

Symtom
Du kan få ett eller flera symtom om knäskålen spricker eller går sönder:

Du får mycket ont.
Du får snabbt en svullnad på framsidan av knäskålen.
Du får svårt att stödja på benet.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du tror att du har ett brott på knäskålen. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Behandling
Du behöver varken få gips eller skena om sprickan på knäskålen är uppifrån och ner. Du får stödja på benet och röra knät. Det är bra att undvika kraftig belastning som att hoppa eller springa under fyra till sex veckor efter att du har fått skadan. Du kan behöva gå med kryckor under de första veckorna.

Du kan få gå med en skena i tre till sex veckor eller bli gipsad om du har en tvärgående spricka eller flera sprickor.

Operation
Du blir opererad om benbitarna behöver läggas på plats. Läkaren sätter ihop bitarna med metalltråd och skruv. Skruven får för det mesta sitta kvar, medan metalltråden brukar tas bort efter några månader. Du behöver inget gips om bitarna sitter ihop bra efter operationen.

Du kan behöva träna upp rörelseförmågan
Du kan få träffa en fysioterapeut för öva upp rörelseförmågan om du har blivit opererad eller har haft gips. Fysioterapeuten kallas ibland sjukgymnast.

Korsbandsskada

Den vanligaste orsaken till att du kan få en skada på korsbandet är att du har vridit knät kraftigt, till exempel när du har spelat fotboll eller fallit när du åkt slalom. Oftast är det främre korsbandet som går av helt eller delvis.

Knäleden består av skelett och leder. Du har två korsband som hjälper till att stabilisera knät och att hålla samman lårbenet med skenbenet och vadbenet. Det är vanligare att skada det främre korsbandet, som brukar gå av helt eller delvis.

Besvären kan komma direkt efter själva olyckan, men de kan också komma först senare, till exempel i samband med att du börjar med någon fysisk aktivitet.

Symtom
När du just skadat korsbandet känns det oftast som att något går sönder i knät. Det gör mycket ont. Knät brukar också svullna kraftigt inom några timmar och du får svårt att stödja på benet.

Efter några dagar eller veckor har du inte lika ont och svullnaden har gått ned. Då är det istället vanligt att knät känns ostadigt när du går och att det känns som att knät viker sig när du går nerför trappor.

Behandling
Det är vanligt att du får gå med kryckor och ta smärtstillande mediciner i ett par veckor efter skadan. Fysioterapi, även kallat sjukgymnastik, är den viktigaste behandlingen för att du ska bli bra.

Med hjälp av fysioterapi kan du träna upp knät så att det fungerar bra trots att korsbandet är skadat. De flesta blir bra inom ett år med fysioterapi, men en del kan ha besvär även efter att skadan läkt.

Ibland kan du behöva bli opererad. En del opereras direkt, andra efter några veckor eller senare, beroende på hur fysioterapin går. Vid operationen tas en sena från benet och fästs i knät för att ersätta det skadade korsbandet.

När och var ska jag söka vård?
Du kan ringa telefonnummer 1177 för råd, eller kontakta en vårdcentral om du misstänker att du har skadat korsbandet.

Du ska söka vård direkt på en akutmottagning eller en vårdcentral om du får väldigt ont, svårt att gå eller om knät svullnar kraftigt.

Källa 1177.se