Den vanligaste typen av ryggbesvär är smärta i nedre delen av ryggen som kallas ländryggen. Men du kan också få ont högre upp, i det som kallas bröstryggen.

Ont i nedre delen av ryggen

Du kan ha ont på olika sätt i nedre delen av ryggen:

• Ont i ländryggen, lumbago, börjar ofta med svag, gradvis ökande värk och en känsla av trötthet. Värken brukar öka när ryggen belastas. Lumbago kallas ofta för ”vanligt ryggont”.
• Ryggskott, lumbago acuta, kommer ofta plötsligt, till exempel i samband med ett lyft eller en sidovridning. Du känner smärta och en låsning i ryggen med kramp i ryggmusklerna. Smärtan kan vara skärande, huggande eller molande. Det kan kännas som om ryggen håller på att gå av.
• Ont i ländryggen med bensmärta, lumbago-ischias, innebär att du har smärta i ländryggen och även känner en utstrålande smärta i ett ben ner till foten. Lumbago-ischias kan bestå av enbart smärta. Ibland kan du även få sämre kraft i en del av benmusklerna och känseln i benet kan påverkas. Ischias innebär att det finns en irritation eller inflammation i ischiasnerven. Du kan även ha ischias utan ryggsmärta.

Ont i bröstryggen

Du som har ont i bröstryggen har ofta ont mellan skulderbladen.

Det vanligaste är att smärtan kommer från spänningar i musklerna, men smärtan kan också komma från skelettet. Ibland kan smärta i bröstryggen även komma från lungorna eller hjärtat, till exempel vid hjärtinfarkt, kärlkrampeller en blodpropp i lungan.

Smärta i bröstryggen från muskler eller skelett

Smärta i bröstryggen som kommer från muskler och skelett kännetecknas ofta av följande symtom:

• Smärtan strålar från ryggen och fram mot bröstet.
• Du får skarpa och krampaktiga smärtor i bröstet, ofta på sidan.
• Värken blir värre när du rör på armarna, nacken eller vid djup inandning.
• Smärtorna varierar beroende på vilken kroppsställning du har.

Smärta i bröstryggen på grund av sjukdom i hjärta och lungor

Smärta i bröstryggen som kommer från hjärta och lungor kännetecknas ofta av följande symtom:

• Smärtorna är starka och tryckande, ofta som ett band runt bröstet.
• Smärtan kan stråla upp till nacken och ut i armen. Vanligtvis på den vänstra sidan men även på den högra.
• Besvären ökar vid fysisk ansträngning som kräver att hjärtat behöver arbeta hårdare. Det kan vara när du springer eller går snabbt. Smärtan minskar sedan när du är i vila
• Du får andningssvårigheter.
• Du blir andfådd, blek och svettig.
• Du får hög puls.

Kontakta en vårdcentral om inte ryggvärken ger med sig inom 2-3 veckor. Detta är särskilt viktigt om du är i övre medelåldern, det vill säga från 55 år och uppåt.

Sök vård direkt på en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har ont i ryggen och har något av följande symtom:

• Du känner inte när du är kissnödig, eller kissar på dig.
• Du har domningar eller nedsatt känsel kring ändtarmen eller könsorganen.
• Du har domningar, stickningar eller svagheter i båda benen.
• Du får plötsligt ont efter en olycka, exempelvis en bilolycka eller ett fall.
• Du har smärta i bröstkorg och mage.
• Du har feber eller känner dig ordentligt sjuk.

Vad kan jag göra själv

 

Det viktigaste rådet vid tillfälliga ryggbesvär är att fortsätta leva som vanligt även om det gör ont.

Rör på dig

Försök att röra på dig som vanligt. Du kan till exempel gå promenader. Du kan också träna hemma. Det är bra med övningar som tränar ryggmuskler och magmuskler, om de inte ökar smärtan. Simma fungerar ofta bra, särskilt ryggsim.

Vila kan ganska fort leda till att musklerna blir svagare och fungerar sämre. Det tar längre tid för ryggbesvär att gå över om du ligger mer i sängen än vanligt.

Det finns flera olika övningar särskilt avsedda för tillfälliga, plötsligt uppkomna ryggbesvär. Det finns inga vetenskapliga bevis för att de övningarna är bättre än om du bara rör dig som vanligt.

Undvik tunga lyft och vridning i sidled

Du bör inte lyfta eller bära tungt när du har ont i ryggen. Om du ska lyfta, tänk på det här:

• Håll det som du ska lyfta nära kroppen.
• Böj på benen i stället för att böja ryggen.
• Undvik att vrida ryggen i sidled.

Värktabletter kan hjälpa dig att röra dig som vanligt

Vanliga receptfria värktablettergår bra att använda för att du ska kunna sova bättre och röra dig ordentligt. Det är bra att ta värktabletterna under en begränsad period, en till två veckor, eller kortare tid om besvären går över fortare. Syftet med värktabletterna är att göra det möjligt för dig att röra på dig och att leva som vanligt, så långt det går.

En kudde under svanken kan lindra ryggont

Det kan vara skönt att ligga ner och vila med en kudde under svanken och benen upplagda på en pall. Även när du sitter kan det vara skönt att ha stöd för svanken, till exempel en ihoprullad handduk eller kudde.

Undvik att sitta i låga soffor och stolar. Du som har svårt att ta dig upp ur sängen kan pröva att först rulla över på sidan. Sedan svänger du benen över sängkanten för att till sist ta dig upp genom att skjuta ifrån med händerna på huvudsidan.

Det brukar vara bättre att stå eller ligga än att sitta.

Arbetsmiljön kan påverka ryggont

Försök att bli medveten om hur du står och sitter på din arbetsplats. Kanske behöver du göra någon förändring så att ryggen avlastas mer. Du som har ett sittande arbete kan till exempel behöva en ståpulpet eller ett höj- och sänkbart bord. Det kan göra det lättare att klara av arbetet.

Tänk också på att det är bra att ha sulor med svikt i om du går och står mycket på hårt underlag.

Andra delar av din arbetsmiljö som också kan påverka ryggont är trivsel och stress. Hur du trivs på ditt arbete påverkar risken för att få ryggbesvär.

En fysioterapeut, kiropraktor eller en naprapat kan undersöka dig, analysera dina besvär och hjälpa dig att hitta orsakerna till att du har ont.

Du kan även få manuell behandling. Det betyder att du får behandling som utförs med händerna. Men den viktigaste delen i behandlingen är träning och fysisk aktivitet. Fysioterapeuten, naprapaten eller kiropraktorn provar ut ett träningsprogram som är anpassat för dig. Du kan även få hjälp med att komma igång. Därefter får du fortsätta med träningsprogrammet på egen hand.

Läkemedel

Receptfria värktabletter kan underlätta om du har så ont att du har svårt att röra dig. Värktabletter kan också behövas om du har svårt att sova på grund av värken.

En läkare kan även ge dig personligt anpassade råd om receptbelagda smärtstillande läkemedel och hur de används på bästa sätt. Muskelavslappande läkemedel kan till exempel fungera om du har akuta besvär. Sådana läkemedel ska användas med försiktighet och endast under en begränsad period eftersom det finns risk för beroende.

Effekten av smärtstillande läkemedel är begränsad vid långvariga besvär. Det kan finnas risk för biverkningar och läkemedelsberoende om du använder starka smärtstillande läkemedel under lång tid. Prata med en läkare om vilka läkemedel som är lämpliga för dina ryggbesvär.

Ibland används också olika typer av injektioner. Men det finns hittills bara svaga vetenskapliga bevis för att de är effektiva.

Psykologisk behandling, KBT

Hur du mår och hur du uppfattar smärtan har stor betydelse för hur du hanterar din situation. Det bästa är om du får hjälp med både rörelseträning, läkemedel som ger bra lindring och smärthantering.

Du kan få psykologisk behandling med kognitiv beteendeterapi, KBT, med hjälp av till exempel en psykolog. Då kan du enskilt eller i grupp lära dig mer om hur du kan leva ett bra liv trots att du har ont i ryggen. Under behandlingen får du arbeta med dina tankar, föreställningar och beteende när du har ont. Du får hjälp att ställa rimliga krav på din kropp, att våga röra dig utan att vara rädd och att minska de negativa tankarna. Ofta består behandlingen av en serie samtal med praktiska uppgifter att utföra mellan träffarna.

Operation

Ibland kan en operation hjälpa. Ett diskbråck som trycker på en nervrot kan till exempel bli bra efter en operation. Men de flesta diskbråck går tillbaka efter en tid.  Därför kan det vara klokt att vänta med operation i några månader.

Operation kan också vara ett alternativ för dig som har haft ont i ryggen länge och som inte har blivit bra efter andra behandlingar. Då handlar det oftast om ryggsmärta som beror på att ryggradens diskar har sjunkit ihop. Då handlar det om så kallad steloperation eller så kallad diskprotesoperation över en eller två diskar.

En del kan även få så ont i ländryggen utan särskild orsak att en operation behövs.

Multimodal smärtbehandling

Du som har haft ont i ryggen i mer än tre månader kan ha rätt till så kallad multimodal smärtbehandling. Då används olika metoder samtidigt för att lindra besvären. Behandlingen pågår i ett par månader och du får ofta träffa både fysioterapeut, arbetsterapeut, läkare och kurator eller psykolog under den tiden. Bland annat ingår föreläsningar om hur du kan hantera smärta och stress, och enskilda samtal om din situation. Du får också prova olika träningsformer för att hitta något som passar, och kan få övningar att göra hemma.

En läkare bedömer om behandlingen är lämplig för just dig.

Andra behandlingar

När det gäller behandling med massage, akupunktur, tens, korsett, kyla, värme, kortvågsdiatermi eller ultraljud finns hittills inga bevis på att de hjälper vid tillfällig ryggvärk.

Vad händer i ryggen när jag får ont?

Ryggraden är uppbyggd av kotor som ligger ovanpå varandra. Mellan kotorna ligger skivor av brosk som kallas diskar. Diskarna fungerar som stötdämpare och bidrar till att det finns en viss rörlighet mellan kotorna. På båda sidor av kotorna finns facettleder. De binder ihop ryggradens kotor med varandra och bidrar också till stabilitet och rörlighet. Kotorna hålls samman av ledband och muskler.

Mellan kotorna finns skivor av brosk, eller diskar. De fungerar som stötdämpare och underlättar ryggradens rörelser. I kotorna finns hål där ryggmärgen ligger skyddad.
Smärtan beror ofta på förändringar i diskar och facettleder

Smärta i ländryggen kommer oftast troligen från diskarna och facettlederna. Det kan till exempel vara åldersförändringar i diskarna och facettlederna. De kan bli slitna eller inflammerade.

Ryggsmärtan kan även komma från muskler och ledband. Många som sitter mycket på arbetet eller hemma får värk i ryggmusklerna.

Ryggvärken kan orsaka spänningar och muskelkramper

När värken känns i ryggen får du en ökad spänning i musklerna kring det område som gör ont. Spänningen är muskelkramp. Detta kan göra att det gör ännu mer ont. Du kan få en så kraftig muskelkramp att ryggen ser sned ut. Då kan det vara svårt att gå, sitta eller ligga. Smärtan och krampen sitter oftast kvar i några dagar, upp till en vecka.

Endorfiner kan göra att du får mindre ont

Kroppen har system som kan göra att du får mindre ont. Bland annat med hjälp av så kallade endorfiner. Endorfiner är morfinliknande ämnen som finns i våra kroppar. Mängden endorfiner i din kropp ökar när du rör på dig och minskar när du vilar eller är stilla.

Orsaker till ryggont

Det finns många orsaker till att du kan få smärta och värk i ryggen.

Vissa arbetsställningar kan orsaka ryggont

Det finns ett samband mellan ont i ryggen och vissa arbetsställningar. Du som arbetar i någon av följande arbetsställningar har risk att få ont i ryggen:

Du arbetar på skakande och vibrerande underlag under en längre tid.
Du har stillasittande och monotona arbetsställningar.
Du har böjda och vridna kroppsställningar när du lyfter saker.
Du lyfter tungt.

Många undersökningar har gjorts kring arbete med andra typer av kroppshållningar och ont i ryggen, men resultaten är inte entydiga. Ryggont är vanligt i alla åldrar, även hos människor som inte har tunga eller ryggbelastande arbeten och hos arbetslösa.

Ryggraden förändras med åldern

Ryggen förändras när du blir äldre. Med åldern får till exempel lederna ofta tunnare brosk. Det kallas för broskförslitning eller artros. Benet i ledernas kanter blir då kraftigare. Även kotornas kanter blir med åren knöligare. Det kallas spondylos. Diskarna åldras också och blir tunnare och sjunker ihop.

Det finns inget klart samband mellan dessa åldersförändringar och ont i ryggen. Du kan ha mycket förändringar på röntgenbilden utan att ha besvär och du kan ha mycket besvär från ryggen utan att det syns några förändringar på röntgenbilden.

Diskbråck

Diskbråck innebär att en av ryggradens diskar har brustit och buktar in mot ryggradskanalen. Det är vanligt och gör oftast inte ont. Men om disken trycker mot ryggmärgen eller nervrötterna, kan det hända att du får ont i ryggen eller att du får ischias, som är en strålande smärta i benet. I sällsynta fall kan diskbråck ge domningar i underlivet och du får svårt att hålla dig när du behöver kissa eller bajsa. Då är det viktigt att söka vård direkt.

Andra orsaker till ryggont

Ibland, men det är ovanligt, kan ryggont bero på de här sjukdomarna som du kan få i ryggen:

Kotkompression. Benskörhet, osteoporos, kan göra att kotorna trycks ihop. Det kan ge svåra smärtor som brukar minska efter en tid.
Spinal stenos innebär att kanalen för ryggmärgen har blivit mer trång. Det orsakar ett tryck på nerverna i ryggmärgen. Då får du ofta ont i skinkorna, låren eller vaderna när du går, springer eller går i trappor. Orsaken brukar vara åldersförändringar kring kotorna.

Spondylolys är en förändring som ibland ses vid röntgen. Det innebär att det fattas en bit i de benbågar som omger ryggmärgskanalen.

Bechterews sjukdom är en reumatisk sjukdom. Den innebär att du får en inflammation i framför allt muskelfästen och leder, till exempel i ryggraden. Sjukdomen börjar ofta med värk i nedre delen av ryggen eller i skinkorna samt stelhet i ryggen, ofta på morgnarna.

Forestiers sjukdom eller DISH är en reumatisk sjukdom. De vanligaste symtomen är smärta och stelhet i ryggen. En del har ledbesvär, framför allt i armbågsleder, skuldror, höfter, knän och fotleder.

Spondylit och diskit. Spondylit är en infektion i en kota som oftast orsakas av bakterier. Diskit är en bakterieinfektion i en disk. Symtomen är svår värk i ryggen, feber, sjukdomskänsla och eventuell viktminskning. Båda sjukdomarna är mycket ovanliga.

Cancersjukdomar kan orsaka metastaser i ryggraden. Prostatacancer och bröstcancer är vanliga orsak till skelettmetastaser.En del behöver undersökas av en ortoped

Ibland kan du behöva fler undersökningar av olika specialister, som reumatolog eller ortoped. Till exempel om fysioterapeuten eller den som behandlar dig misstänker att ryggvärken beror på en särskild sjukdom. Då kan det behövas remiss till andra specialister.

Bedömningar hos ortopeder görs framför allt om besvären är så svåra att du kan behöva opereras.

Röntgen är oftast inte nödvändig

En röntgenundersökning kan vara viktig om det finns misstanke om en allvarlig sjukdom. Röntgenundersökningar är oftast inte meningsfulla vid tillfälliga ryggbesvär som pågår under några veckor.

Vid mer långvariga besvär kan det däremot vara bra att göra en röntgenundersökning. Det är framför allt bra för att utesluta allvarliga sjukdomar i skelettet. Oftast används numera magnetkameraundersökning, MR, eftersom det då även går att se mjukdelar som muskler och diskar.

Datortomografi är ett annat alternativ som också ger bra bilder vid misstänkt diskbråck eller en allvarlig sjukdom i ryggen.

Åldersförändringar och diskförändringar kan finnas hos människor redan från 20-30-årsålden. Dessa förändringar syns på röntgenbilder men det behöver inte betyda att något är fel eller att det gör ont.

Att leva med ryggont

Smärtan kan påverka din fysiska och psykiska prestationsförmåga, och även sömn och sexliv. Detta kan göra att du mår sämre och att du blir nedstämd. Du kan också få en känsla av hopplöshet.

Relationen till anhöriga och arbetskamrater kan påverkas. Dels på grund av din försämrade förmåga att klara av sysslor hemma och på jobbet, och dels på grund av att du mår psykiskt sämre av värken. Smärtan kan även skapa oro och tankar om att det är något allvarligt fel. Värken blir då svårare att hantera. Då är det viktigt att du får hjälp med att bli av med din oro. Berätta för en läkare om din oro och att du vill få hjälp med att hantera den.

Ländryggen, eller ländryggen, är en anmärkningsvärt välkonstruerad struktur av sammankopplade ben, leder, nerver, ligament och muskler som alla arbetar tillsammans för att ge stöd, styrka och flexibilitet. Men denna komplexa struktur gör också ländryggen mottaglig för skador och smärta.

Källa: 1177.se

Mer om smärta i ländryggen

Ländryggssmärta kan innehålla en mängd olika symtom. Det kan vara mildt och bara irriterande eller det kan vara allvarligt och försvagande. Ländryggssmärta kan börja plötsligt, eller så kan den börja långsamt – eventuellt komma och gå – och gradvis förvärras med tiden.

Beroende på den bakomliggande orsaken till smärtan kan symtom upplevas på en mängd olika sätt. Till exempel:

Smärta som är molande eller öm, som finns i ländryggen
Stickande, brännande smärta som rör sig från nedre delen av ryggen till baksidan av låren, ibland in i underbenen eller fötterna; kan inkludera domningar eller stickningar (ischias)
Muskelspasmer och täthet i ländryggen, bäckenet och höfterna
Smärta som förvärras efter långvarigt sittande eller stående
Svårigheter att stå rakt, gå eller gå från stående till sittande
Dessutom beskrivs symtom på ländryggssmärta vanligtvis efter typ av debut och varaktighet:
Akut smärta. Denna typ av smärta kommer vanligtvis plötsligt och varar i några dagar eller veckor, och anses vara en normal reaktion från kroppen på skada eller vävnadsskada. Smärtan avtar gradvis när kroppen läker.
Subakut smärta i ländryggen. Varar mellan 6 veckor och 3 månader, denna typ av smärta är vanligtvis mekanisk till sin natur (som en muskelbristning eller ledvärk) men är långvarig. Vid denna tidpunkt kan en medicinsk genomgång övervägas, och är tillrådligt om smärtan är svår och begränsar ens förmåga att delta i dagliga aktiviteter, sömn och arbete.
Kronisk ryggsmärta. Vanligtvis definierad som ländryggssmärta som varar över 3 månader, denna typ av smärta är vanligtvis allvarlig, svarar inte på initiala behandlingar och kräver en grundlig medicinsk uppföljning för att fastställa den exakta källan till smärtan.

Typer av ländryggssmärta

Det finns många sätt att kategorisera ländryggssmärta – två vanliga typer inkluderar:

Mekanisk smärta. Den i särklass vanligaste orsaken till smärta i nedre delen av ryggen, mekanisk smärta ( axial smärta ) är smärta främst från muskler, ligament, leder (facettleder, sacroiliacaleder) eller ben i och runt ryggraden. Denna typ av smärta tenderar att vara lokaliserad till nedre delen av ryggen, skinkorna och ibland toppen av benen. Det påverkas vanligtvis av belastning av ryggraden och kan kännas annorlunda baserat på rörelse (framåt/bakåt/vridning), aktivitet, stående, sittande eller vila.

Radikulär smärta. Denna typ av smärta kan uppstå om en nervrot i ryggraden blir inflammerad eller inflammerad. Radikulär smärta kan följa ett nervrotsmönster eller dermatom ner i skinkan och/eller benet. Dess specifika känsla är skarp, elektrisk, brännande smärta och kan associeras med domningar eller svaghet ( ischias ). Det känns vanligtvis bara på ena sidan av kroppen.

Det finns många ytterligare källor till smärta, inklusive claudicatio-smärta (från stenos), myelopatisk smärta, neuropatisk smärta, deformitet, tumörer, infektioner, smärta från inflammatoriska tillstånd (såsom reumatoid artrit eller ankyloserande spondylit ) och smärta som härrör från en annan del av kroppen och presenterar i nedre delen av ryggen (som njursten eller ulcerös kolit).
Det är också möjligt för ländryggssmärta att utvecklas utan någon definitiv orsak. När detta händer ligger det primära fokus på att behandla symtomen (snarare än orsaken till symtomen) och patientens allmänna hälsa.

För subakut och kronisk ländryggssmärta är en noggrann diagnos viktig för att lägga grunden för lämplig behandling och rehabilitering. Behandling av ländryggssmärtor minskar sannolikheten för återkommande ryggsmärtor och hjälper till att förhindra utvecklingen av kronisk ländryggssmärta.

Oftast är mekaniska problem och mjukdelsskador orsaken till ländryggssmärta. Dessa skador kan innefatta skador på mellankotskivorna, kompression av nervrötter och felaktig rörelse av ryggradslederna.

Den enskilt vanligaste orsaken till smärta i nedre delen av ryggen är en trasig eller dragen muskel och/eller ligament.

Muskelbristning och ligamentvrickning

En vrickning eller ansträngning i ländryggen kan inträffa plötsligt, eller kan utvecklas långsamt över tiden från repetitiva rörelser.

Töjningar uppstår när en muskel sträcks för långt och rivs sönder, vilket skadar själva muskeln.
Vrickningar inträffar när översträckning och rivning påverkar ligament, som förbinder benen med varandra.

För praktiska ändamål spelar det ingen roll om muskeln eller ligamentet är skadat, eftersom symtomen och behandlingen är densamma.

Vanliga orsaker till stukning och spänning inkluderar:

Lyfta ett tungt föremål, eller vrida ryggraden medan du lyfter
Plötsliga rörelser som belastar ländryggen för mycket, till exempel ett fall
Dålig hållning över tid
Idrottsskador, särskilt i sporter som involverar vridning eller stora slagkrafter

Även om stukningar och spänningar inte låter allvarliga och vanligtvis inte orsakar långvarig smärta, kan den akuta smärtan vara ganska allvarlig.

Orsaker till kronisk ländryggssmärta

Smärta anses vara kronisk när den varar i mer än tre månader och överskrider kroppens naturliga läkningsprocess. Kronisk smärta i ländryggen innebär ofta diskproblem, ledproblem och/eller irriterad nervrot. Vanliga orsaker inkluderar:

Lumbal diskbråck. Det geléliknande mitten av en länddisk kan bryta igenom det hårda yttre lagret och irritera en närliggande nervrot. Diskbråcket är fullt av proteiner som orsakar inflammation när de når en nervrot, och inflammation, såväl som nervkompression, orsakar nervrotssmärta. Diskväggen försörjs också rikt av nervfibrer och en rivning genom väggen kan orsaka svår smärta.

Degenerativ disksjukdom. Vid födseln är mellankotskivorna fulla av vatten och som friskast. När människor åldras med tiden tappar skivorna hydrering och slits ner. Eftersom disken tappar hydrering kan den inte motstå krafter lika bra och överför kraft till diskväggen som kan utveckla smärta eller försvagning som kan leda till ett bråck. Disken kan också kollapsa och bidra till stenos.

Fasettledsdysfunktion. Det finns två facettleder bakom varje skiva vid varje rörelsesegment i ländryggen. Dessa leder har brosk mellan benen och är omgivna av ett kapselligament, som är rikt innerverat av nerver. Dessa leder kan vara smärtsamma i sig själva, eller i samband med disksmärta.

Sacroiliaca led dysfunktion. Sacroiliacaleden förbinder korsbenet längst ner på ryggraden till varje sida av bäckenet. Det är en stark, lågrörelseled som i första hand absorberar stötar och spänningar mellan överkroppen och underkroppen. Sacroiliacaleden kan bli smärtsam om den blir inflammerad (sacroiliitis ) eller om det är för mycket eller för lite rörelse i leden.

Spinal stenos. Detta tillstånd orsakar smärta genom förträngning av ryggradskanalen där nervrötterna är belägna. Förträngningen kan vara central, formell eller båda och kan vara på en nivå eller flera nivåer i nedre delen av ryggen.

Spondylolistes. Detta tillstånd uppstår när en kota glider över den intilliggande. Det finns 5 typer av spondylolistes men de vanligaste är sekundära till en defekt eller fraktur av pars (mellan facettlederna) eller mekanisk instabilitet i facettlederna (degenerativ). Smärtan kan orsakas av instabilitet (rygg) eller kompression av nerverna (benet).

Artros. Detta tillstånd beror på slitage av disk- och facettlederna. Det orsakar smärta, inflammation, instabilitet och stenos i varierande grad och kan förekomma på en nivå eller flera nivåer av den nedre ryggraden. Spinal artros är förknippad med åldrande och är långsamt progressiv. Det kallas också spondylos eller degenerativ ledsjukdom.

Deformitet. Krökning av ryggraden kan innefatta skolios eller kyfos . Deformiteten kan vara förknippad med smärta i nedre delen av ryggen om den leder till nedbrytning av diskar, facettleder, sacroiliacaleder eller stenos.

Trauma. Akuta frakturer eller dislokationer i ryggraden kan leda till smärta. Smärta i ländryggen som utvecklas efter ett trauma, såsom en motorfordonsolycka eller ett fall, bör utvärderas medicinskt.

Kompressionsfraktur. En fraktur som uppstår i den cylindriska kotan, där benet i huvudsak fäller sig, kan orsaka plötslig smärta. Denna typ av fraktur är vanligast på grund av svaga skelett, såsom osteoporos , och är vanligare hos äldre människor.

Det är viktigt att notera att närvaron av ett eller flera av dessa tillstånd inte nödvändigtvis betyder att det är orsaken till smärta. Till exempel kan artros eller degenerativ disksjukdom dyka upp i en bildstudie men personen kanske inte rapporterar smärta.

Mindre vanliga orsaker till ländryggssmärta

Även om det är betydligt mindre vanligt, kan smärta i ländryggen också orsakas av:

Infektion. Även kallad osteomyelit , en ryggradsinfektion är sällsynt men kan orsaka svår smärta och är livshotande om den inte behandlas. Det kan orsakas av kirurgiska ingrepp, injektioner eller spridning genom blodomloppet. Patienter med nedsatt immunförsvar är mer mottagliga för att utveckla en infektion i ryggraden.

Tumör. De flesta ryggradstumörer börjar i en annan del av kroppen och metastaserar till ryggraden. De vanligaste tumörerna som sprider sig till ryggraden börjar från cancer i bröst, prostata, njure, sköldkörtel eller lunga. Alla nya symtom på ryggsmärta hos en patient med en känd cancerdiagnos bör utvärderas med avseende på eventuell spinal metastasering.

Autoimmun sjukdom. Ryggsmärta är ett möjligt symptom associerat med autoimmuna tillstånd, såsom ankyloserande spondylit , reumatoid artrit, lupus, Crohns sjukdom, fibromyalgi och andra.

Ländryggssmärta kan börja som akut på grund av en skada, men kan bli kronisk. Att hantera smärta på ett lämpligt sätt i ett tidigt skede kan hjälpa till att begränsa symtomen i både tid och svårighetsgrad.

Typer av ryggsmärta: Akut smärta, kronisk smärta och neuropatisk smärta

Smärta delas vanligtvis in i tre kategorier: akut, kronisk och neuropatisk.

Att identifiera symtomen och få en diagnos som pekar ut den bakomliggande orsaken till smärtan är det första steget för att få effektiv smärtlindring.

Vanliga symtom på ländryggsproblem

Att specifikt identifiera och beskriva symtom kan hjälpa till att leda till en mer exakt diagnos och effektiv behandlingsplan.

Ländryggssmärta kännetecknas vanligtvis av en kombination av följande symtom:

Matt, värkande smärta

Smärta som finns kvar i ländryggen (axiell smärta) beskrivs vanligtvis som matt och värkande snarare än brännande, stickande eller skarp. Denna typ av smärta kan åtföljas av milda eller svåra muskelspasmer, begränsad rörlighet och värk i höfter och bäcken.

Smärta som går till skinkor, ben och fötter

Ibland inkluderar ländryggssmärta en skarp, stickande, stickande eller domningskänsla som rör sig ner för låren och in i de nedre benen och fötterna, även kallad ischias. Ischias orsakas av irritation av ischiasnerven och känns vanligtvis bara på ena sidan av kroppen.

Smärta som är värre efter långvarigt sittande

Att sitta sätter press på diskarna, vilket gör att ländryggssmärtan förvärras efter att ha suttit under långa perioder. Att gå och stretcha kan lindra ländryggssmärtor snabbt, men att återgå till sittande ställning kan orsaka att symtomen återkommer.

Smärta som känns bättre när man byter position

Beroende på den underliggande orsaken till smärta, kommer vissa positioner att vara bekvämare än andra. Till exempel, med spinal stenos kan det vara svårt och smärtsamt att gå normalt, men att luta sig framåt mot något, till exempel en kundvagn, kan minska smärtan. Hur symtom förändras med skiftande positioner kan hjälpa till att identifiera källan till smärta.

Smärta som är värre efter att ha vaknat och bättre efter att ha flyttat runt

Många som upplever smärta i ländryggen rapporterar symtom som är värre först på morgonen. Efter att ha rest sig upp och rört på sig är symtomen dock lindrade. Smärta på morgonen beror på stelhet orsakad av långa viloperioder, minskat blodflöde med sömnen och möjligen kvaliteten på madrasser och kuddar som används.

Naturligtvis finns det andra sätt som människor upplever smärta i ländryggen. Ländryggssmärta varierar på individuell nivå, och många faktorer påverkar smärtupplevelsen, inklusive mental och emotionell hälsa, ekonomisk stress eller tränings- och aktivitetsnivå.

Debut av symtom på ländryggssmärta

Beroende på orsaken till smärta i ländryggen kan symtomdebuten variera kraftigt. Ryggsmärta kan innefatta:

Smärta som utvecklas långsamt med tiden

Symtom som orsakas av upprepade rörelser eller stressframkallande positioner tenderar att komma långsamt och gradvis förvärras. Smärta kan utvecklas efter vissa aktiviteter eller i slutet av en lång dag, och kan kännas som en konstant värk.

Smärta som kommer och går, men som förvärras med tiden

Ländryggssmärta orsakad av degenerativ disksjukdom kan kännas av och på, men smärtuppblossningar blir gradvis mer allvarliga under en lång tidsperiod.

Omedelbar smärta efter en skada

Plötsliga eller skakande rörelser kan skada ryggraden och dess stödjande muskler, vilket orsakar omedelbar, akut smärta.

Fördröjda symtom efter skada

Ibland utvecklas eller förvärras symtom några timmar eller dagar efter en olycka eller skada. Fördröjd smärta ses i allmänhet som en bieffekt av naturliga läkningsprocesser av muskler.

Ländryggssmärta Symtom efter plats

Kroppens största kotor finns i ländryggen och bär upp det mesta av överkroppens vikt. Dessa kotor är mycket mottagliga för degeneration och skada, och en skada på en ryggradsnivå kan orsaka en specifik uppsättning symtom:

L3-L4

L3 -L4 nervroten orsakar sannolikt skottsmärta på framsidan av låret, möjligen inklusive domningar eller stickningar. Smärta eller neurologiska symtom kan också stråla ut till framsidan av knä, skenben och fot, även om det är mindre vanligt.

L4-L5

Smärta från L4-L5-segmentet visar sig vanligtvis som ischiassmärta i baksidan av låret, och möjligen smärta som når vaderna, i kombination med axiell ländryggssmärta.

L5-S1

Där ryggradens bas ansluter till korsbenet finns ett par leder som ger stöd och flexibilitet. Den ena är lumbosakralleden, som gör att höfterna kan svänga sida till sida, och den andra är sacroiliacaleden, som har begränsad rörlighet och främst absorberar stötar från överkroppen till underkroppen.

Smärta från L5-S1-segmentet orsakas vanligtvis av problem med dessa leder eller från en komprimerad nervrot. Problem med L5-S1-segmentet orsakar vanligtvis ischias.

Olika nervrötter är irriterade beroende på strukturerna i ryggen som är skadade, och att kunna peka på de specifika områdena av radikulär smärta kan hjälpa till att mer exakt diagnostisera källan till ländryggssmärta.

Kronisk ländryggssmärta är vanligtvis korrelerad med andra symtom. De flesta personer med pågående smärta i ländryggen och/eller bensmärtor rapporterar sömnsvårigheter (somna och/eller sova), depression och ångest.

Den här listan innehåller de vanligaste orsakerna till ryggsmärtor, men det finns många fler. Att hitta den optimala behandlingen för ländryggssmärta beror vanligtvis på att man får en korrekt klinisk diagnos som identifierar den bakomliggande orsaken till patientens symtom.

Att få en korrekt diagnos som identifierar den underliggande orsaken till smärtan, och inte bara korrelerar med symptomen, är viktigt för att vägleda behandlingen.

Diagnostisera orsaken till ländryggssmärta

Många strukturer i ländryggen kan orsaka smärta, vilket gör källan ibland svår att identifiera. Som en grund för den diagnostiska processen ger patienten en detaljerad beskrivning av symtom och sjukdomshistoria. Från denna information kommer en läkare vanligtvis att ha en allmän uppfattning om källan till patientens smärta.

Egenvård för ländryggssmärta

Grundläggande medel som används hemma kan vara effektiva för att behandla mild eller akut smärta från muskelansträngning, samt minska effekterna av kronisk, svår smärta. Egenvården administreras av individen och kan enkelt anpassas. Dessa metoder inkluderar:

Kort viloperiod

Många episoder av ländryggssmärta kan förbättras genom att kortvarigt undvika ansträngande aktivitet. Det rekommenderas inte att vila mer än några dagar, eftersom för mycket inaktivitet kan göra läkning svårare.

Aktivitetsändring

En variant av vila är att hålla sig aktiv men undvika aktiviteter och ställningar som förvärrar smärtan. Till exempel, om långa perioder av sittande i en bil eller vid ett skrivbord gör smärtan värre, ställ sedan in en timer för att gå upp var 20:e minut och gå runt eller försiktigt stretcha. Om stående gör smärtan värre, undvik sysslor som kräver stående som att diska vid diskbänken. Att undvika eller minimera aktiviteter och positioner som förvärrar smärtan hjälper till att förebygga eller minska smärtsamma ryggspasmer och möjliggör en bättre läkande miljö.

Värme/isterapi

Värme från ett varmt bad, varmvattenflaska, elektrisk värmedyna eller kemiska eller självhäftande värmeinpackningar kan slappna av spända muskler och förbättra blodflödet. Ökat blodflöde ger näringsämnen och syre som musklerna behöver för att läka och hålla sig friska. Om ländryggen är smärtsam på grund av inflammation, kan is eller kyla förpackningar användas för att minska svullnad. Det är viktigt att skydda huden när du applicerar värme eller is för att förhindra vävnadsskador.

Omväxlande värme och is kan vara särskilt användbart när du återgår till aktivitet: att applicera värme före aktiviteter hjälper till att slappna av musklerna, vilket möjliggör bättre flexibilitet och rörlighet; applicering av is efter aktivitet minskar risken för att ett område blir irriterat och svullet av träning.

Övningar för ländryggssmärta

Sjukgymnastik är vanligtvis en del av en behandling av ländryggssmärta. Typer av övningar som används för att rehabilitera ryggraden inkluderar:

Stretching

Nästan alla kan dra nytta av att sträcka ut muskler i ländryggen, rumpan, höfterna och benen (särskilt hälsenan). Dessa muskler stöder vikten av överkroppen. Ju mer rörliga dessa muskler är desto mer kan ryggen röra sig utan skador. Det rekommenderas vanligtvis att börja smått – stretcha i 20 till 30 sekunder och stoppa en stretch om det orsakar smärta.

Se Stretching för att lindra ryggsmärtor

Styrkande övningar

Att stärka buk-, höft- och gluteusmusklerna som stöder ryggraden, även kallade kärnmusklerna, kan hjälpa till att lindra ländryggssmärta. Två vanliga program är McKenzie-metoden och Dynamic Lumbar Stabilization.

McKenzie -metoden förlänger ryggraden genom att bygga upp kärnmuskelstyrkan, vilket minskar smärta som orsakas av sammanpressade ryggradsstrukturer som ett diskbråck orsakat av ett komprimerat diskutrymme.

Dynamisk ländryggsstabilisering stärker ryggmusklerna för att bibehålla patientens “neutrala ryggrad”, eller den hållning som känns mest bekväm.

Effektiv aerobics

Effektiv aerob träning ökar blodflödet och stöder läkning från en skada utan att skaka i ryggraden. Aerobics med låg effekt kan inkludera användning av stationära cyklar, elliptiska eller stegmaskiner, promenader och vattenterapi . Personer med ländryggssmärta som regelbundet tränar aerob träning rapporterar färre återkommande smärtepisoder och är mer benägna att förbli aktiva och funktionella när smärtan uppstår.

All träning som höjer pulsen under en längre tid gynnar kroppen. Regelbunden fysisk aktivitet är viktig för att bibehålla rörelseomfånget och flexibiliteten hos en frisk ryggrad. När ryggradsstrukturer går oanvända för länge kan stelhet och obehag förvärras.

Målet med medicinska behandlingar är att minska smärta, men dessa behandlingar förändrar inte den underliggande smärtkällan. En läkare kommer vanligtvis att ordinera medicinska behandlingar tillsammans med ett sjukgymnastikprogram eller annan regim.

Epidurala steroidinjektioner för ryggsmärta och bensmärta

En lumbal epidural steroidinjektion hjälper till att lindra symtom på ländryggssmärta genom att minska inflammation runt ryggradsnerverna.

Vanliga medicinska behandlingar inkluderar:

Muskelavslappnande medel. Denna medicin verkar som ett dämpande medel för det centrala nervsystemet och ökar rörligheten hos spända muskler, vilket lindrar smärta från muskeltäthet eller spasmer. Muskelavslappnande medel har ingen roll i kronisk smärtbehandling.

Narkotiska smärtstillande läkemedel. Narkotiska läkemedel, även kallade opioider eller smärtstillande medel, förändrar ens uppfattning om smärta genom att försvaga signaler som skickas till hjärnan. Narkotiska läkemedel används oftast för att behandla intensiv, kortvarig smärta, såsom akut smärta efter en operation. Narkotika används sällan för att behandla långvarig smärta, eftersom de har många biverkningar och lätt kan bli beroendeframkallande.

Ryggkorsett. Vissa patienter tycker att ett ryggstöd kan användas för att ge komfort och eventuellt minska smärta. Det finns vissa bevis för att användning av en oelastisk korsettliknande ställning, som bärs dagligen, i kombination med ett träningsprogram för sjukgymnastik, kan påskynda läkningen och minska smärta. 1 Ett ryggstöd kan också vara till hjälp efter en ryggoperation.

Epidurala steroidinjektioner. Denna injektion involverar en steroid som administreras direkt i den yttre delen av duralsäcken, som omger ryggmärgen. En levande röntgen, kallad fluoroskopi, används för att styra nålen till rätt område. Målet med injektionen är att tillfälligt lindra smärta genom att minska inflammation runt en komprimerad nervrot.

Medicinska behandlingar används ofta i kombination med andra metoder. Till exempel kan en epidural steroidinjektion ge tillräckligt med kortvarig smärtlindring för att möjliggöra framsteg i sjukgymnastik.

Alternativa behandlingar

Icke-medicinska behandlingar kan betecknas som alternativ eller kompletterande vård. Termen “alternativ” ska inte innebära underlägsen, utan istället inte traditionell enligt västerländsk medicinsk standard.

Många patienter ländryggssmärta rapporterar lindring från alternativa behandlingar. Vanliga alternativ inkluderar:

Manuell manipulation. En kiropraktor eller annan vårdgivare gör fysiska justeringar av ryggraden med målet att förbättra rörligheten och minska stelhet, obehag eller smärta. Handkrafter med varierande hastighet och kraft appliceras för att justera ryggradsstrukturerna. Manuell manipulation har visat sig lindra ländryggssmärta hos vissa människor.

Akupunktur. Baserat på gammal kinesisk medicin stimulerar akupunktur punkter på kroppen som tros korrigera kroppens “qi” eller livskraft. Man tror att rätt qi minskar smärta och obehag i kroppen. Under en session placeras tunna nålar i huden i ungefär en timme. Akupunktur har visat sig ge betydande smärtlindring för vissa människor.

Kirurgi kan övervägas för svår ländryggssmärta som inte blir bättre efter en 6 till 12-veckors kur med icke-kirurgiska behandlingar. Det är nästan alltid patientens beslut att operera ryggen, och endast i sällsynta situationer görs omedelbar operation för ländryggssmärtor.

Hur dekompressionskirurgi utförs

Dekompression är ett vanligt kirurgiskt ingrepp som används för att lindra smärta i nedre delen av ryggen orsakad av klämda nerver.

Några faktorer att tänka på innan du gör en ryggoperation inkluderar:

Förmåga att fungera

Om det är möjligt att genomföra dagliga aktiviteter med hanterbara smärtnivåer, och om smärtan inte avbryter sömn eller aktivitet, rekommenderas vanligtvis icke-kirurgiska behandlingar. Kirurgi är mer sannolikt att rekommendera om patienten har begränsad förmåga att fungera i vardagen.

Läkningsprocess och livsstil

Kirurgi kontra icke-kirurgisk vård kräver varierande grad av tidsåtgång. Det är viktigt att överväga hur läkningsprocessen efter operationen kommer att påverka patienten, jämfört med fortsatt icke-kirurgisk vård.

Typ av operation

Vissa operationer är betydligt mer invasiva än andra och inkluderar längre läkningsperioder, mer eller mindre betydande smärta under tillfrisknandet och varierande sjukhusvistelser. Med moderna kirurgiska tillvägagångssätt och en erfaren kirurg kan många typer av ryggradskirurgi nu göras polikliniskt med en kortare återhämtningstid.

Mental hälsa

Flera studier har visat att mentalt och emotionellt välbefinnande har en positiv korrelation till förbättring och tillfredsställelse efter operation. Patienter som känner sig mer i kontroll över sin hälsa rapporterar till exempel en mer positiv återhämtning och resultat efter operationen. 1 Att förstå hur en patient sannolikt reagerar på operation kan hjälpa till att vägleda mer effektiv postoperativ vård.

Ryggkirurgi rekommenderas vanligtvis inte för mild till måttlig ryggsmärta, eller för smärta som har varat i mindre än 6 till 12 veckor. Dessutom är ryggkirurgi inte ett alternativ om orsaken till smärtan inte kan upptäckas genom avbildningstester.

En dekompressionsoperation tar bort allt som trycker på en nervrot från ryggraden, vilket kan inkludera ett diskbråck eller en bensporre. Det finns två primära typer av dekompression för smärta i ländryggen.

Mikrodiskektomi är en minimalt invasiv procedur för patienter med diskbråck i ländryggen som orsakar radikulär bensmärta (ischias).

Laminektomi tar bort en del av lagret av benet eller mjukvävnaden som komprimerar en nerv eller flera nervrötter. En laminektomi kommer vanligtvis att utföras för någon med bensmärta och/eller svaghet från spinal stenos orsakad av förändringar i facettleder, diskar eller bensporre.

En dekompressionsoperation kan utföras med öppna eller minimalt invasiva tekniker med relativt små snitt, och minimalt med obehag och återhämtning innan man återgår till arbete eller andra aktiviteter. De flesta av dessa ingrepp görs nu som dagkirurgi eller med en övernattning.

Lumbar Spinal Fusion
Alternativ

Att ta bort de mjuka vävnaderna mellan två eller flera intilliggande kotben och ersätta dem med ben eller metall kallas fusionskirurgi . Denna procedur gör det möjligt för benen att växa ihop över tiden – vanligtvis 6 till 12 månader – och smälta samman till ett långt ben för att stabilisera och eliminera rörelse vid dessa ryggradssegment.

I ländryggen kan fusion göras från baksidan (posterior inflygning), fronten (främre inflygning), sidan (lateral inflygning) eller kombinerad. Moderna tekniker, implantat, navigering och biologiska läkemedel har gjort operationen mer förutsägbar med en lättare återhämtning och återgång till normal aktivitet och arbete.

De mest tillförlitliga indikationerna för lumbal spinal fusion inkluderar spondylolistes, fraktur, instabilitet, deformitet, degenerativ disksjukdom och stenos. För smärta i nedre delen av ryggen orsakad av dysfunktion av sacroiliacaleden är sammansmältning av sacroiliacaleden ett alternativ. Tumörer och infektioner behandlas också med fusionskirurgi, men dessa tillstånd är mycket mindre vanliga.

Andra kirurgiska alternativ

Några nyare kirurgiska alternativ som används för vissa fall av ländryggssmärta inkluderar:

Lumbal konstgjord disk. För vissa patienter är diskbyte ett potentiellt alternativ till fusionskirurgi för symtomatisk degenerativ disksjukdom. Denna procedur har potential för en snabbare återhämtning och för att upprätthålla mer ryggradsrörelse än ländryggsfusion. Långtidsdata samlas fortfarande in.

Posterior rörelseanordning. Coflex inter-laminar enhet är ett alternativ till fusion för stenos och mild degenerativ spondylolistes. Målen med detta tillvägagångssätt är för liknande resultat som fusion men med en mindre operation och snabbare återhämtning. Långtidsdata samlas fortfarande in.

Detta är inte en komplett lista över kirurgiska alternativ. Flera andra finns eller är under utveckling. Teknik som används idag och under utveckling inkluderar stamceller, nanoteknik och robotik.

Lägre ryggkirurgi postoperativ vård

Återhämtningsperioden efter operation i ländryggen beror på ett antal faktorer, inklusive patientens tillstånd före operationen, operationens omfattning och kirurgens skicklighet och erfarenhet. Till exempel:

En mikrodiskektomi för ett diskbråck i ländryggen anses vara minimalt invasiv, och patienten har vanligtvis ingen övernattning på sjukhus och återhämtningstiden är ungefär en vecka.

En ländryggsfusion kan innebära en övernattning på sjukhus, långsam återgång till vardagliga aktiviteter och möjligen vissa aktivitetsbegränsningar när fusionen sätter sig under de kommande 3 till 12 månaderna.

Sjukgymnastik ordineras vanligtvis för att återuppbygga styrka, rörelseomfång och uppmuntra läkning. Patienter ordineras också vanligtvis smärtstillande eller muskelavslappnande medel , och vissa patienter kan rekommenderas att använda ett ryggstöd eller speciella sängar, duschpallar eller stödjande kuddar för att underlätta läkningsprocessen.

Patienter under återhämtning rekommenderas vanligtvis att ta en kort vila medan ryggraden och omgivande vävnader läker. De flesta patienter tar kort ledigt från jobbet – några veckor till ett par månader – för att undvika överansträngning av ryggradens strukturer.

Massage terapi.

Tillämpad på ländryggen kan massage lindra de muskelspasmer som vanligtvis bidrar till smärta i ländryggen. Massage ökar också blodflödet till ländryggen, vilket påskyndar läkningen genom att tillföra näringsämnen och syre till skadade muskler.

Medveten meditation. Meditation kan vara till hjälp för att minska uppfattningen av smärta och kan minska depression, ångest och sömnproblem som ofta uppstår vid kronisk smärta. Meditativa tekniker för smärtlindring inkluderar allt från djupandningsövningar till ett förändrat fokus.

Även yoga kan lindra ryggont.

Ovanstående är inte en heltäckande lista; det finns många fler behandlingsalternativ tillgängliga.